Har just ringt och godkänt att mina barn får flytta med Den Rödhåriga till Örnsköldsvik. Känns tufft att de flyttar så långt när vi var överrens om en plan. Har ju tyvärr inget att säga till om. Känner mig rättlös och överkörd, men jag har mig själv att skylla. Jag ställde inte den där avgörande frågan när jag gick med på att de skulle få skriva sig hemma hos henne, "Var tänker ni bo?" Jag trodde ju i min enfald att de skulle bo i Stockholm med omnejd, men se så var det inte.
Hon har träffat en ny (skönt! Och han verkar vara en bra man!) Men det visste jag inte när vi träffades i Tingsrätten i början av juli. Och hon mörkade helt att hon skulle ta med sig barnen 60 mil norröver.
Men förhoppningvis blir det i alla fall MODOiter av barnen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar